Spökboll

Vår vecka på landet avslutades med ett besök från Henriks pappa Pierre och Helena och lillebror William. Det var väldigt trevligt. Det badades, åts, dracks vin och badades.
Av någon anledning kom samtalen in på skol-gympa och Ullis och jag mindes med fasa hur mycket vi hatade gympan. Hur vidrigt det var att det alltid var olika tävlingar som man visste att man skulle förlora, och hur det kändes att alltid bli vald sist när klassens tuffingar fick välja sina egna lag. Och hur hemskt det var att man alltid brändes först när det var dags för den vidriga mobbar-leken Spökboll.
Sånt pratade vi om, och pappa drog i vanlig ordning rövar-historier. Den här gången bland annat om en man som kunde äta en biff med armhålan.