Henrik fick närkontakt med en säl när han var ute med sin jetski. Och vi ville såklart åka med på säl-safari efter det, så här är vi på väg till båten.
Vi lägger oss där sälen skådades sist. Och kikar. Och väntar. Och spanar. Och väntar. Och väntar.
Jag spanar så hårt att jag tydligen skulle behöva botoxa min pann-rynka. Ingen säl i sikte...
Men så plötsligt händer det. Vi ser något som ser ut som en sten. Jag kastar mig ut i fören och får se den sötaste sälen av dem alla.
Men så vips är han borta igen.
Harry missade givetvis alltihop.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar