torsdag 1 oktober 2009

BVC

Var på Bvc med Caesar igår. Detta är sannerligen en svensk instution in i minsta detalj. Man ska ju verkligen ha klart för sig att det är helt frivilligt att gå dit. Men det tycks både de och vi glömma. Nu gillar jag ju verkligen vår bvc-sköterska. Men det finns rätt mycket i det de gör där som jag emotsätter mig. Caesar hade gått upp mer än ett halvt kilo på tre veckor, men det var tydligen för lite.
Stor nostalgi när jag ser det här gamla Fisher Price garaget i väntrummet. Det var en absolut favorit för mig och syrran när vi var små.

3 kommentarer:

emi guner sa...

vid en första anblick såg det ut som om sköterskan var modist i mycket liten muminhatt, som tog caesars hattmått inför någon slags lagerkranskröning.

Dammråttan sa...

Ja, man ska inte glömma att det är frivilligt. Det är otroligt bra att de finns, men ibland kan det bli lite för mycket "följa måttstocken" och folk är livrädda att barnen inte ska klara "proven". Det ska ju vara till för att fånga upp sånt som man kan få hjälp med och för att ge råd och vägledning, på ett avslappnat sätt, inte för att stressa upp redan stressade föräldrar. Tre veckor låter som en kort tid för att börja oroa sig för nåt?

Karin sa...

Emi - visst är hon också modist. Det blev en liten hatt i näver.

Dammråttan - ja jag tänker i alla fall inte stressa upp mig...