Det här bjuder vi väl ändå på...

Den här veckan har vi upplevt två små jordskalv här i Hollywood. Igår natt låg Henrik nere på soffan när hela rummet skakade till. Exalterad rusade han upp för trappan för att delge oss andra nyheten. (Exalterad: Ja, skulle han nu äntligen få utnyttja sitt överlevnadskit?) Han hade dock på känn att resten av familjen låg och sov i, och med att klockan var över nio... Döm om hans förvåning när han ser mig ligga där och läsa.

Men så var det förstås inte. Jag hade ju somnat mitt i en mening i vanlig ordning.

Han kunde förstås inte låta bli...

Och varför det är roligt med behån förstår jag inte riktigt. Glasögonen fattar jag. Och sen fortsatte det. Det finns mer där detta kommer ifrån. Bilderna fick jag just ta del av, och nu bjussar jag er på detta också.

Tacksam över att jag slapp känna skalvet...