I fredags firade vi mammas 62-års dag (som egentligen inte inföll förrän på lördagen). Det innebar givetvis tårta. En tårta som Harry började ladda inför redan på onsdagen då jag berättade att det kanske skulle bli tårta till helgen. Jag vet inte om det stämmer, men jag upplever ofta att barn är väldigt besatta av tårta. Och sen när de får en bit på tallriken äter de knappt hälften. Så är inte fallet med Harry. Han slukar allt och vill alltid få påfyllning.
När tårtan sen skulle åka in i kylskåpet blev det gråt och tandagnisslan. Efter att Harry fått pussa kartongen och säga "Hejdå tårtan" ett par gånger gick det i alla fall bra.
När sen kusinerna anslöt lite senare åkte tårtan fram igen. Harry var gladare än nånsin.
Kräftskiva slash tårtkalas. Mysko.
Och sen till frukost på lördagen var det dags igen. Tårta.
Och när vi sen mötte upp med min morbror Sören på ön så hade han köpt med sig denna fina tårta. Till ett gott ändamål - mammas födelsedag och Stadsmissionen.
Och Harry. Lyckligare än någonsin.
I fredags firade vi mammas 62-års dag (som egentligen inte inföll förrän på lördagen). Det innebar givetvis tårta. En tårta som Harry började ladda inför redan på onsdagen då jag berättade att det kanske skulle bli tårta till helgen. Jag vet inte om det stämmer, men jag upplever ofta att barn är väldigt besatta av tårta. Och sen när de får en bit på tallriken äter de knappt hälften. Så är inte fallet med Harry. Han slukar allt och vill alltid få påfyllning.
När tårtan sen skulle åka in i kylskåpet blev det gråt och tandagnisslan. Efter att Harry fått pussa kartongen och säga "Hejdå tårtan" ett par gånger gick det i alla fall bra.
När sen kusinerna anslöt lite senare åkte tårtan fram igen. Harry var gladare än nånsin. 
Kräftskiva slash tårtkalas. Mysko.
Och sen till frukost på lördagen var det dags igen. Tårta.
Och när vi sen mötte upp med min morbror Sören på ön så hade han köpt med sig denna fina tårta. Till ett gott ändamål - mammas födelsedag och Stadsmissionen.
Och Harry. Lyckligare än någonsin.
1 kommentar:
Jag håller med dig i din teori om barn och tårta. Min lilltjej är nämligen precis så, hon blir överlycklig när det vankas tårta... men allt som oftast slickar hon knappt på grädden. Mysko!
Skicka en kommentar