Vaknade 5.30 av Caesars skrik. Kastade mig upp för att inte Harry, som sov med mig, skulle hinna vakna han också.
Insåg snabbt att dörren till vårt sovrum inte gick att öppna. Min man hade lyckats stänga barngrinden utanför dörren så att jag och Harry var inlåsta i sovrummet. Och han själv hade gått och sovit i boden. Idiot - var en av många tankar som kom upp rätt fort. De andra ska jag inte ens skriva.
Vid 6.30 slutade i alla fall Caesar skrika, han tuppade väl av efter skrikansträngningen. Själv hade jag då stått och vrålat "Henrik" ut genom sovrumsfönstret som en galen person lika länge. Utan respons. När klockan slagit sju vågade jag mig på att ringa grannen Helene som turligt nog var uppe. Vi blev räddade!
Medan jag försökte bättra på mitt humör med en frukost i lugn och ro lyckades Harry och Caesar tömma asklådan. Och hälla ut, puffa runt, kasta och strö ask-innehållet över praktiskt taget hela nedervåningen. När jag upptäckte detta var mina tankar långt ifrån goda och snälla.
2 kommentarer:
Jag antar att du hade svårt att bestämma dig vilken av husets tre herrar som var billigast. Ingen vidare morgon mao...Men antagligen roligt i retrospekt.
Knäcker mig! Hoppas verkligen att det var äldsta herren som fick städa, någon måtta får det ju vara på eländet!
Skicka en kommentar