torsdag 13 december 2012

Hemma hos Love

Jag och barnen och mormor har bott hemma hos Love sedan vi kom hem till Sverige från LA i måndags kväll. Så otroligt skönt att få vara här. Vara nära. Och bara ta hand om varandra. Det här inlägget kommer vara väldigt personligt och berätta mer än något annat jag skrivit här på bloggen. Min syster vill att det ska vara så.
Det här är Måns och Loves säng. Morfar byggde den förra sommaren efter Ulrikas ritningar, och Måns och Loves specifika önskemål. Loves säng är den undre och den är byggd som en koja för att det inte skulle dra på honom för att minska riskerna för anfall. Love har haft epilepsi sedan han var mycket liten.
Här sitter Boris, Harry, Caesar och Måns och myser i Loves säng. I lördags morse kom Ulrika in i barnens rum efter att ha tagit en dusch. Hon finner då sin fina älskade lilla pojke stel av kramper. Det var i den här sängen han dog. Kvällen innan hade man haft jättemysigt fredagsmys. Tittat på Loves favoritprogram Barda och läst Tintin. Han var hemma och trygg med sin familj.
Två små tomtar och två små lillebröder. En liten Love oerhört saknad. Och älskad för alltid. För alltid med oss.
Ulrika och Jens. Fina fina syster och pappa Jens. Vi ska hjälpa er att ta er igenom detta.
Den här hunden gjorde Love i slöjden förra veckan. Helt fantastisk. Skulle kunna platsa på Moderna Museét. Fötterna är Loves egna.
Här bak på hundens rumpa har Love gjort en lucka med en tråd - ni tror säkert att det ska vara en svans. Men det är det inte. Det är en dynamittråd. Love var så oerhört speciell, rolig och uttrycksfull.
Love Love Love. Vi vill ha dig här.
Vi minns och tittar på bilder. Avtrycket är gjort av Loves hand på sjukhuset i söndags. Samma dag var pappa Jens där och målade hans naglar i färg. Love älskade färg, speciellt rosa.
Love samlade stjärnor på skolan. Den sista tiden har han sparat stjärnor till en Sodastreamer. Det saknades bara en liten futtig stjärna. Motivationen var kanske inte tillräckligt stark, för det var inte han själv som ville ha bubbelvatten. Han ville att lillebror Måns skulle få en Sodastreamer. I måndags var Ulrika på Loves skola och fick sätta dit en sista stjärna. En Sodastreamer står nu i köket.
Buden med fina blommor från omtänksamma nära och kära strömmar in. De här vackra blommorna kommer från Loves skola. Loves skola, Gärdesskolans Särklass, ligger Ulrika och Jens väldigt varmt om hjärtat.
I den här burken ligger pepparkakor som Love bakade i fredags kväll. Det var han som tejpade igen burken. Ingen ska äta upp dom.
Mormor och Boris tittar i Ipaden.
Harry och Boris vid frukostbordet imorse.
Med sig från sjukhuset fick familjen också kräksjukan. Alla som var där blev sjuka. Och vi har avlöst varandra. Och mellan detta har vi varit ute i snön. Här tar Måns igen sig efter ett skoter-åk.
Och så upp på skotern igen.
Måns, Harry och Caesar. I favoritbacken. Redo för race.
Vackra blommor. Det är så många som bryr sig.
Lilla älskade barn. Som vi saknar dig. Om en vecka blir det begravning för Love. Sorgen är så ogreppbart stor.

27 kommentarer:

Anonym sa...

Så fint att du berättar, och så fruktansvärt sorgligt. Ta hand om varandra!

Anonym sa...

Vilket otroligt fint och sorgligt inlägg. Jag känner inte er men har tänkt på er sedan jag läste att Love gått bort. Vilken ohygglig mardröm. Så fint att ni kan vara tillsammans. Krya på er från kräksjukan.. Många kramar från Sofi.

Anonym sa...

Så oerhört orättvist och oförståeligt livet är ibland. Tänker på er. Kram

eastcoastmom sa...

Livet är verkligen inte rättvist. Har tänkt på er så mycket. På Love. Trots att jag såklart inte känner någon av er. Kramar och tankar i massor till er alla, speciellt till Loves föräldrar.

Titti sa...

Vad fint du skriver om er fina Love. I det grymma och orättvisa är det lätt att glömma att det finns en lycka i att det var just hos er han fick leva sitt liv, nu när det skulle bli så himla kort.

Varma, varma kramar.

Anonym sa...

Är så dålig på att kommentera men vill bara säga att det var så himla fint skrivet och berättat. All styrka till er och ta hand om varandra! Kramar från en annan Karin

Anonym sa...

Kära Karin!
Min tankar till dig och Loves familj.
Kramar
Staffan E

Anonym sa...

Så fint skrivet. Mitt hjärta värker för er. Nina

Inger S sa...

Mina varmaste, käraste tankar till er alla, speciellt till finaste Loves mamma, pappa och småbröder. Så bra att ni bara är nära varandra och finns till för varandra.
Du har skrivit så varmt och fint och berörande om Love.
Styrkekramar till er alla!

Anonym sa...

Så vackert skrivet. Det är så otroligt sorgligt och ofattbart. Massor med styrkekramar till er alla.
Gunilla (Fridas kompis)

Anonym sa...

Så sorgligt! Sitter med en klump i magen och tänker på vilken mardröm föräldrarna, syskon, släkt o vänner gå igenom. All styrka till er alla. Kram

lillemor sa...

Usch och fy att barn ska få lida och gå bort alldeles för tidigt! Hemskt att föräldrar ska behöva gå igenom sitt barns bortgång. Detta är så hemskt. Ta hand om varandra. försöker skänka er styrka även om ni inte känner mig. styrke kram Lillemor

Sandra P sa...

Du berättar så himla fint om er lilla Love. Att han var otroligt älskad och är enormt saknad går att utläsa ur varenda liten stavelse. Att ni nu måste leva utan honom... Jag kan absolut inte förstå vidden av det, men att livet inte är rättvist är helt uppenbart.

Inte heller jag känner er, men ni har varit i mina tanker i flera dagar.

Ta hand om varandra. Alltid.

Anonym sa...

Så fint skrivet och vilken underbar familj Love hade runt sig. Tårarna trillar när jag läser. Jag känner er inte mer än som medmänniska och mamma till en liten kille som snart fyller 6 år. Tänk vilken underbar familj Love hade och kommer fortsätta att ha. All styrka till er alla, speciellt Loves föräldrar. Kramar från New York-New York bo

Anonym sa...

Tänker på er och hoppas kunna överföra lite styrka och värme i er svåra tid.

Emma sa...

Tack för det här inlägget. Så fint att få läsa om och få en bild av Love. Blev så ledsen, som man blir när man har barn, när du berättade om hans bortgång. Vilken fantastisk pojke. Och så bra han har haft det i sitt liv med er alla omkring sig.

Anonym sa...

Så otroligt vackert skrivet men så fruktansvärt sorgligt, jag sitter här med tårar som strömmar. Jag lider verkligen med er och jag beklagar djupt.

Rebecca sa...

Så fint skrivet, så ofattbart, det går inte riktigt att greppa... Jag känner inte er, men jag känner med er. All styrka och kramar till er

Anonym sa...

Lilla fina kille, så sorgligt och orättvist. Skickar er många tankar och styrka. Livet är verkligen en gåta men jag tror ni ses igen en dag.

Christine sa...

Åh livet är verkligen orättvist men så underbart att ni har varandra!

AnnaBj sa...

Jag kan inte för mitt liv tänka mig hur det känns bara som en oändligt lång ohyggligt hensk mardröm. Tårarna bara rinner och jag känner en uns av smärta jämfört med vad ni måste känna. Kramar till er alla. Har följt din blogg lääääänge och älskar allt du skriver. Vi lever så olika men ändå så lika, verkar vara av samma skrot och korn. Krama varandra, sänder er mina största stöttningskramar. Hoppas att ni tar er genom julen som nu blir något helt annat. Fin fin kille och säng i varmt och tryggt hem så verkar han ändå ha fått gått bort!,,
Kram, Anna

Anonym sa...

Jeg blev så berørt, da jeg i søndags læste din post, om at din fine lille nevø var død. Hvor er det dog tragisk. Jeg kom helt til at græde over at læse dit seneste indlæg i dag. Det må være en helt usigelig sorg for jer alle og især for din søster og svoger og deres to andre små drenge. Midt i al sorgen er det dog så opløftende at læse, hvordan I holder sammen og støtter hinanden. Det er netop grunden til, at jeg vil have flere børn. Så de har hinanden at støtte sig til, hvis og når livet er uretfærdigt mod dem. Jeg sender mine varmeste tanker til dig og hele din familie. Camilla

Johanna sa...

Vilken mardröm ni går igenom. Så fint skrivet om Love som lämnade er alldeles för tidigt.
Beklagar sorgen.

Maria sa...

All kärlek till er fina fina familj.
Kram Mia, en gammal läsare

Anonym sa...

Sen detta hemska hände har jag grinat till varje inlägg du skrivit, jag beklagar verkligen er sorg.
Jag önskar er kärlek och styrka.
Kram Hannah

Anonym sa...

Det värsta som kan hända måste ju vara att förlora sitt barn. Du beskriver sorgen och minnena så vackert. Ta hand om er. Malin-Malin

Bullermamman sa...

Tack för att du delade de fina minnena av Love med oss på bloggen. En stor, varm kram till er i det hemska som hänt. Ta hand om varandra! Kramar