Mitt nya liv

Idag började jag mitt nya fräscha liv. Det liv som innebär att jag ska äta hälsosamt, motionera mycket och fika mindre. Jag började med en promenad runt Djurgården med Ullis efter lämning på dagis. Vi kunde inte hålla oss från ett fikastopp på Flickorna Voltaire Helin, dvs Skånska Gruvan. Som Ullis informerade mig om var en del i Stockholms-utställningen 1897.
Jag höll fingrarna borta från dessa. Mycket nöjd över det.
Sen, nästan direkt på första fikat, mötte jag upp med Jennie, för dagens andra fika/ lunch. Jag fick lära mig ett nytt slangord, "prostis". Det betyder ju då prostituerad.
Inte illa, två fika på första dagen av mitt nya liv.

Babybjörn istället för rullator

Jag kände mig som en riktig skurk som lämnade en snorig Harry på dagis idag. Men jag var i alla fall nästan helt ärlig mot fröknarna när jag lämnade. Efter det mötte jag och Caesar upp med Ullis.
Vi skådade något riktigt roligt. Utanför hissen i Sturegallerian såg vi två pensionärstanter i typ 85-års åldern. De fnissade järnet medan den ena försökte få på sig ett Babybjörnssele, samtidigt som den andra rullade en Bugaboo-vagn. Varken Ullis eller jag har någonsin sett så gamla damer själva med en bebis. Och det här med selen. Riktigt roligt. De talade dessutom tyska. Först trodde jag nästan att de kidnappat bebisen, men den verkade så nöjd att det nog inte var troligt.

Harry och Caesar

Bara en känsla

Direkt from NY

Finaste finaste Hannah - Harrys ljuvliga barnflicka från NY - kom och piggade upp sjuka lilla Harry med ett besök idag.
Vi ser fram emot nästa gång vi ses!

Och Henrik lär sig något viktigt.

Att en egenfångad, plockad, hängmörad och ungsstekt gås fotograferad i romantiskt vackert solnedgångsljus...
... och serverad med de finaste av primörer...
... smakar helvete. Och som jag nämnt tidigare, dyrare rätt får man leta efter. Slutpriset för denna fågel i arbetstid räknat landade på cirka 10 000. Precis som en exklusivare handväska. Och precis som en handväska skulle man bara kunna sätta på ett axelband på den färdiglagade fågel och få just en handväska. Där har ni konsistensen på köttet. Segt.

Jag lär Harry något mycket viktigt.

En plockad gås

Till följd av min mans agerande förra helgen, har vi haft en plockad gås hängandes i boden. Sen liggandes i frysen. Och idag på diskbänken. Henrik tror att vi ska äta denna gås till middag ikväll. Han gillar tanken på att vi skulle vara självförsörjande. Jag vet inte riktigt om jag håller med. Den här gåsen skulle kosta minst 7-8000 kronor - eller som en exklusiv handväska - om vi köpt den i en charkdisk. Plockandet och förberedelserna har pågått i timmar och dagar. Han har ägnat gåsen mer tid än mig och barnen den senaste veckan. I onsdags åkte han till exempel ut till ön för att som han sa "ha telefonkonferens i lugn och ro". Tjena.
Jag känner mig inte särskilt sugen på att äta den, men kommer givetvis smaka. Han köper inte mina djurväns-argument. Jag är ju till exempel en sann fantast av gåslever.
I princip säger han, att det här kanske är den lyckligaste maträtt jag någonsin kommer ha ätit.
Han har visst levt ett fint liv, gåsen alltså.

Kärringarna part II

Det är ju tydligt med tanke på kommentarerna kring det tidigare inlägget att det här är något som berör, och upprör många. Man vill hålla detta igång. Inte släta över och glömma. Jag återkommer i detta.

Kärringarna

Efter en bättre dag på dagis, följt av sjukt härligt häng i parken med Issa, Maja, Sara och barnen Harry, Caesar, Selma, August och Axel gick jag in på ICA för att handla lite frukt. I kassakön hamnade jag bakom två män i typ 35-års åldern som stod och pratade på ett skämtsamt sätt om sina fruar som "kärringarna". Så snackar Henrik ibland med sina kill-kompisar också, och jag har egentligen bara reflekterat över att det är löjligt. Men nu när man uppfostrar två små killar blir man väldigt receptiv för såna här saker. Är det okej eller inte undrar jag? Svårt att säga, men mest "inte okej".
Något annat jag stör mig på och som jag inte tycker är okej är den skuldbeläggning som också hela tiden läggs på mammor/ kvinnor. Typ när folk på skämt säger "har mamma varit dum mot dig?". Det är en fras som jag tycker sägs alldeles för ofta när det gäller allt från att barnen är hungriga till att de har för lite kläder på sig. Varför skulle allt vara mammans fel? Och varför är det så att hon varit dum? Jag tycker det är gammalmodigt, trist och alldeles super-onödigt att uttrycka sig så. Och små barn hör bara det man säger och inte det som står mellan raderna.
Jag vill att mina barn ska växa upp med en likvärdig bild av sin mamma och pappa. Oavsett om det är jag som är hemma med dom eller inte. Ingen är bättre eller sämre än den andre. Och ingen är kärring.

I kvarteren

Efter dagis hängde vi kvar i våra kvarter, och mötte upp med Lisa och lilla Kalle på fika.
Issa joinade.
Vi fortsatte till plaskdammen i Tessinparken.
Och där anslöt Sara. Riktigt kul! Så länge sen vi träffades. Sara hade som vanligt en el del att berätta om min man. Hon pratar nog mer med honom än vad jag gör.

Dagistrött

Dagisinskolningen går sådär. Harry har definitivt haft roligare stunder.

Caesar på galej

Igår kväll fick Caesar följa med på tjejmiddag. Det var alltså Caesar, jag, Maja, Martina och Issa som hängav oss åt skvaller och världspolitik.
Stundtals kändes det som att Caesar var Sturehofs maskot.
Tröttsamt, tyckte han.
Ändå tröttsammare är det med alla hålögda, tjockmagade stirr-gubbar som befolkar Sturehof. Maja försökte här ta en genre-bild på det "folket", bakom mig och Issa.
Kvällens bild, tyckte Issa.

BF middag

Mamma passade ungarna och jag och Henrik fick vår första BF (barnfria) middag sen Caesar föddes. Vi gick till "vår" restaurang, som av olika anledningar blivit Ulla Winbladh på Djurgården. Vi nästan dog av lycka över den absolut fulländade gåsleverterrinen som de numera har som förrätt där. Även om denna BF-middag inte varade längre än två timmar kändes det mer än bra.
Tills vi hoppade in i bilen för att åka hem. Det är något ovärdigt i att två gifta människor åker bil på det här sättet.
Henrik hävdar att det är mest förnedrande för honom som får känna sig som "chauffören". Jag håller inte med, utan tycker det är mer förnedrande att vara "barnet" i baksätet.

Harry börjar på dagis!

Idag var det Harrys första dag på dagis. Jag var helt övertygad om att han och jag bara skulle gå innanför dörren, och sen skulle han sticka iväg som en raket och leka med de andra barnen. Jag kunde inte haft mer fel. Han satt som klister vid mitt ben och ville inte ens sitta med vid samlingen som innehöll både sång och fruktstund. Efter ett tag släppte det något och på det stora hela verkade han ändå tycka att det var lite spännande.
Rörd blir man i alla fall när man ser sitt barns namn lite här och var.

The Human Destroyer

Henrik och jag har döpt om Harry till The Human Destroyer, han verkar helt ha tappat känseln och gör aldrig illa sig längre. Detta har resulterat i leken där han är Den Mänskliga Förgöraren - han fäller bak armarna och bröstar upp bröstkorgen och faller framåt. Var han än är. I soffan, i sängen, på borden och helst på oss förstås.
Efter en tidig morgon, med Den Mänskliga Förgöraren på speed bestämde jag mig för att vi skulle trotsa den rådande stormen, och ta oss ut.
Det blev ett bad i tunnan. Snart lämnar vi ön för stan. Känns lite vemodigt även om vi snart är tillbaka.

Kräftskiva

Henrik och jag passade på att fira sista kvällen i vårt gula hus med en kräftskiva. Nästa gång vi äter middag här är huset förhoppningsvis grått. Åh gudars vad gott det var! Hemfångade och hemkokta kräftor.
Av skalen och spadet kokade Henrik en superfond som vi ska göra fiskgryta på ikväll. Så gott.

Grattis!

Efter förmiddagens sniper-rollspel i trädgården åkte vi på födelsedagskalas för att fira Henriks brorsa Alex, som fyllt 20 år.
Helena och Pierre bjöd på god sommarlunch, som toppades med ännu godare tårtor.
Harry och Caesar hade mysigt på en filt, tills Harry slog Caesar med en helikopter.
Då blev det bättre stämning när William fick med sig Harry och Olivia på lite blåbärsplockning.

Tidigare idag

Tidigare idag paparazzade jag på min man i trädgården. Det är alltså han i gula morgonrocken på bilderna nedan.



Löjligt.

Fredagsmys-gänget

Hej 80-tal

Henrik ska in till stan på nån jobb-grej under kvällen. Så jag har förberett fredagsmys för mig, Harpan och Caesar. Det blir en 80-tals dessert. Persikohalvor med grädde. Jag kanske är ensam om det, men jag skulle vilja kalla den "tidlös".

Traktor

Vi är tillbaka på ön och Henrik har jobbat hemifrån under dagen. Och jobbat hårt på en brasa som lurat många att tro att ön var på väg att brinna upp. Jag tog ungarna och gick och fikade hemma hos Helene. På väg därifrån fick Harry sin dagliga traktor-dos. Han pratar tvångsmässigt om att besöka den här traktorn hela dagarna när vi är här. Och är det ingen som tar med honom till varvet för att titta på den, ja - då går han själv.

Inte en bebis. Två bebisar har vi.

Harry företagsledaren

"Allt ska man behöva göra själv", tänkte Harry. Skaffade sig brillor och körde bestämt i riktning mot pappa Henriks jobb.

Lunch

Sen mötte jag upp med Lisa och baby Elsa på Mocho. Ett ställe jag inte alls gillar, men ständigt återkommer till... Efter ett tag anslöt Madde.
Madde misstog under ett kort ögonblick Caesar för Elsa, vilket är lite roligt. För Caesar är ju en jättebaby och 4 månader gammal, och Elsa är en liten liten tjej på 6 veckor. Lunchen var mysig. Och jag och Lisa har nu tagit i hand på att börja motionsgå med vagnarna. Vi ska visst köra med hantlar samtidigt. Känns som om jag tror på det när jag gjort det.

Hejdå mustasch

Mustasch är riktigt snyggt på några få. Tom Selleck är en av dem. Jag är inte en av dem, och många är de gånger min man informerat mig om detta. Så därför var det med glädje jag tog farväl av min mustasch för gott idag. Detta skedde under laserlampan på Revive kliniken.