Bukowski-klubben

Vi hade alltså bokklubb igår kväll hemma hos mig. Det var så sjukt trevligt och roligt, och gud vad jag kommer sakna dessa härliga människor när jag är i NY. Det var Henrik som stod bakom maten - en mycket uppskattad kycklinggryta. 

Som vanligt var det mycket kulturellt och givande. En av kvällens highlights var när vi tog lite bilder.

Ett klassiskt gruppfoto. Martina, jag, Maja, Lisa och Ann.
Här börjar vi med huvudformationer.
Det här ska föreställa en blomma. Ann är alltså själva pistillen eller vad det nu heter, vi andra är blomblad. Helt normalt.
ABBA, fast en för mycket.

Ja, och så fortsatte det. En riktigt pretentiös klubb kanske utomstående skulle tycka...

Boken som diskuterades var "Champagneflickan" av Caroline L Jensen. Vi var alla rätt ense om att vi inte gillade hennes historia eller hur den berättades. Trots att vi tyckte skrivspråket var bra. 

Jag gick och la mig klockan ett och då var fortfarande Ann och Maja kvar. Till nästa klubb verkar det bli Alex Schulmans nya bok "Skynda att älska", den ser jag verkligen fram emot.

Före bokklubben

Före bokklubben hade vi besök av Måns och Ullis. Det var rätt troligt att det skulle vara sista gången Måns och Harry sågs innan vi åker till NY. Det verkade inte bekymra Måns särskilt mycket. Han ville bara gå hem. Och mutades med glasspinnar för att vilja stanna, men så fort varje glass var slut så sa han bara "gå hem". 

Välkommen Horace

Jippi ikväll är det bokklubb. Hemma hos mig denna gång. Och det ska bli så sjukt trevligt och härligt! 

Alla Hjärtans Dag

Jennie och Filip åkte till NY igår. Ser på Jennies blogg att de ska fira Alla Hjärtans dag på detta lyx-mysiga ställe i West Village.  
Undrar vart min man tänkt ta mig på denna dag som alltså infaller på lördag. Går förbi glassiga restaurangen Ladan på väg hem från Ica och ser den här lappen.
Jamen, det är såklart... Skaldjursafton i kärlekens tecken på Ladan.

Dagens kontor

Efter att ha hämtats hos farmor måste Harry åka ner till pappas jobb. Det är mycket att göra där nu, och pappa är trött. Harry får rycka in. Det är nya tv-program som ska kommas på, pitchar ska förberedas, papper ska arkiveras, folk ska sparkas och så måste man dricka mycket och starkt kaffe. Inget som inte Harry fixar.

Harrys vänner

Harry har fått nya bästa kompisar av sin farmor. Det är Store Chris-dockan och Rorri-bilen från Rorri Racerbil. Han släpper inte taget om dem, utan går runt med dem hela tiden, en i var hand. Det blir problem när han ska byta kläder eller göra något annat som kräver en ledig hand.  

Jag var på massage, träffade Maja, och fixade undan lite saker på mina listor medan Harry hann utveckla denna nya vänskap när han var med sin farmor på jobbet.

Anischa som ger mig massage har införskaffat en mirakel-maskin. Med den här maskinen kan man få reda på allt, från vad man har för brister till om man har benskörhet eller inte. Henrik tycker förstås att det här är hokus pokus. Men jag kommer vara den första att prova på denna maskin när jag är o-gravid. Jag är en sån som fastnar för rubriker i stil med "tappa 20 kilo på 3 dagar" eller "bli av med dubbelhakan utan kirurgi". Trots att jag vet att det aldrig kan stämma. Jag tror på den här maskinen. Mirakelkurer och mirakelmaskiner, det bästa som finns. 

Jätte-brorsan

Har ett antal långa listor med saker som ska bockas av innan vi åker till NY, vilket sker i slutet av nästa vecka. Dagen till ära hade jag en special-lista med saker som skulle fixas utan Harry i släptåg. Amy skulle komma och leka med honom. Tänk vad glatt överraskad jag blev när Amy ringde och sa att hon var sjuk...

Inget att göra, det var bara att ta med sig Harry.  

Först var vi hos barnmorskan och det var väl okej så länge vi var i väntrummet. Så fort vi kom in till barnmorskan visade Harry upp sig från sin värsta sida. När vi skulle lyssna på lillebrors hjärtljud kastade Harry dopplern i väggen. När mitt blodtryck skulle mätas var det som att Harry trodde att jag skulle ätas upp av en alien. 

Till råga på allt visade det sig också att lillebror tydligen är en JÄTTEBEBIS. Måtten ligger i överkant på övre kurvan. 

Efter det har dagen fortsatt i en likande stil. Med en sjukt dyr p-bot som pricken på i-et. Den lilla ljusningen var lunchen med svägerskan Hanna.

Bibliotekarien

Barf bag

Harry är en söting. Men inte i Henriks ögon just nu.

Henrik gastar "KAAAAARIN" från Harrys rum. Det andas skarpt läge över tonläget i rösten. I sovrummet är det mörkt, och jag tänder lampan. På Harrys säng ligger Henrik med något vitt klet i skägget. Det visar sig att han lekt med en just välling-matad Harry, och kastat honom upp och ner. Och blivit nerspydd. Det hamnade till och med i munnen. Nu vill han att jag ska gå och lägga Barf bag som Harry nu kallas.

Dun

TV4-nyheterna sänder ett långt inslag om gåsduns-plockningen i Kina. Inslaget bygger på långa synkar med en kinesisk representant från gåsduns-industrin där. På kinesiska. Utan textning. Inte så meningsfullt. 

För övrigt är jag lite oförstående till hur denna debatt kunnat bli så stor. Det är gåsdun det handlar om, de slaktas inte på ett grymt sätt, jag och många med mig vaxar ben och andra kroppsytor frekvent (och ja, jag vet att det inte är samma sak). Men det finns svältande barn världen över, kvinnor i misär, naturkatastrofer och krig.   

Crocodile Dundee på Anglais

Jag, Maja och Emi ses med barnen Harry, Axel och Niki på Villagatans förskola - absolut the place to be nuförtiden. Det är väldigt härligt där, mycket likt ett väckelsemöte. Idag blev både jag och Maja nypta i tån av Ann-Christine, en kvinnorna som sköter ruljansen där...

Sen gick vi till Anglais för att äta lunch och vem dyker inte upp där om inte Crocodile Dundee i full mundering.

Lasse Weiss alltså. Jag tycker faktiskt också att Anna Lindmarker påminner lite om Linda Kozlowski som spelar mot Crocodile Dundee i filmerna. Man kan verkligen se framför sig hur Lasse tar fram den stora machete-liknande kniven hemma i våningen, och sen skär en bit äpple till Anna. 

Vad är grejen med alla dessa män på Östermalm som går runt i skinnhattar och stora Marlboro-rockar?

Tulpan-sorg

Isflaken ligger fortfarande kvar när vi lämnar ön för stadslivet. Vi har en helg kvar på ön innan vi åker till NY.

Ett tag känner jag mig riktigt glad att jag slipper den här årstiden och kommer vara i NY när det är som slaskigast och blaskigast här. Men så kommer jag att tänka på mina tulpanodlingar. Surt. Alla som känner mig vet hur besatt jag blir av trädgården på våren. Och nu inser jag att jag kommer missa när mina tulpanlökar, som jag lagt ner en förmögenhet på, kommer upp ur jorden. För att inte tala om allt grävarbete som gjorts i onödan. Nu hoppas jag att sorkarna kommer ta tulpanerna och istället låta rosorna vara ifred. För dem hinner vi hem till.

Och hur som helst så ser jag mycket fram emot NY!

Brunch hos Martin och Ida

Vi brunchade hemma hos Martin och Ida på ön innan vi skulle åka hem idag. Jag är så mätt att jag knappt orkar med att tänka på det. Har svårt att andas... Bananpannkakorna var helt sjukt goda! Och hur kan jag vara så bra på att missa alla photo-ops? 

Jag fångar Martin i disken.
Och ingen annan fastnar på bild... Det här är i alla fall Ida, Helene och Kim. 

Dynamit-Harry

Det är något med håret. Harry blir mer och mer lik Dynamit-Harry för var dag som går.

Henriks lördagsbad

Jaha, det var tydligen även dags för min man att ta sitt vecko-bad. Denna lördag i sällskap av två andra ö-bor, Martin och Kim, nere på bryggan i badtunnan.
Och då sitter jag och Harry kvar här då. Och tittar på Melodifestivalen. Herregud, vad min mage är enorm. Kan knappt röra mig.

Löjligt att den här Petra Mede måste byta kläder sådär ofta.

Harrys lördagsbad

Lördagsbadet intas framför ett avsnitt av Rorri Racerbil på finska på SVTB. Rorri heter då Lolli. För Harry verkar det inte spela någon roll.

SOS

Efter brunchen åker vi till ön. Det är så dimmigt på vägen dit att man knappt ser mötande bilar. Så fort vi parkerat vid bryggan anar jag en stor glädje hos Henrik. Det ligger tjocka isflak på vattnet och sikten är så dålig att man knappt ser bryggan. Att vår ö ligger därute är helt omöjligt att se om man inte vet om det. Det kunde inte bli bättre om man heter Henrik Bastin. Dagen till ära har vi fått låna Jörgens plåtbåt Hille. Vi kan inte ha någon av våra båtar vid bryggan längre, då något vidrigt ligistgäng fått för sig att förstöra både bilar och båtar.
Jag och Harry hoppar ner i fören. Jag känner mig rädd innan vi ens lämnat bryggan. Ångrar bittert att jag inte hade min flytväst i båten, gravid och allt. Harry har självklart flytväst, alltid. Det här är sikten från där vi sitter.
Kapten Henrik älskar detta, och kunde inte vara gladare!
Harry är rädd.
Jag är livrädd. 

Det gick förstås bra och nu pustar vi ut inne i huset. Henrik lagar en god gryta och känner sig väl manlig eller nåt.

Brunch hos Sara

Sara har fyllt år och bjöd idag på Brunch hemma hos sig. Vi och typ trettio andra ville fira den perfekta värdinnan. 
Jag trodde att maten var catrad, så perfekt var det. Sara, som gärna liknar sig själv med Bree i Desperate Housewifes, hade till och med gjort en "station" där man kunde göra sina egna våfflor. "Precis som på Elverket, på den gamla goda tiden", sa Henrik. 
Harry gillade nog prinskorvarna mest. Jag älskade Saras specialare, cheesecaken. Ingen kan som hon göra dessa kakor till perfektion. Fruktsallad med grädde slank också ner.
Amelia hade med sig sin nya lilla hundvalp. Harry började genast ropa "min, min, min" så fort den kom in i rummet. Hunden var helt ljuvligt söt och snäll.
Filips fru Jennie verkade också kunna tänka sig en sån liten söting-hund. Filip var mer tveksam.

Fredag kväll

Så fort fredagen övergår i helg, vilket kan ske när som helst från tvåtiden och framåt, är det mer regel än undantag att vi kastar oss in i bilen för att sen göra alla helginköpen, och sen åka till ön. Bråttom är det, för sen får Henrik leva ut sitt riktiga ö-jag. Igår gjordes ett undantag för att jag kände mig så förkyld och hängig. Vi åkte till Fältan för att göra matinköp, och gå på zoo affären med Harry - sånt man gör när man är i stan på en helg, enligt Henrik. Maten inhandlades på Sabis och där spanade jag in Blondinbella och hennes kille Storstadspojken Nils. Ett par som klippta ur en gammal Åsa-Nisse film.

Teaternysningar

Harry är lite förkyld och tycker att det är stor humor när han själv nyser. Det är tydligen så roligt att han måste låtsasnysa ett par extra gånger efter varje riktig nysning. Han kastar huvudet bakåt, och sen framåt samtidigt som han gör ljudet "lchoooo".

Ica Nära

Var och lunchade med Martina och Lisa nere på Meter. Mycket trevligt, och jag och Lisa fick vädra lite förlossningsrädslor. Det verkar som om vi kände ganska lika.

Efter det åkte jag och Harry hem, och gick in på ICA för att handla lite fredagsgodis och annat. 

Vår affär är "ICA Nära" på Gärdet - och det är tydligen stans dyraste mataffär enligt kvällstidningarna förra veckan. 

Det här har givetvis chockat pensionärerna här i området. Och visst förstår man dem, de flesta tar sig fram med rullatorer, och kan ju inte direkt åka och storhandla någon annanstans.

Men idag i affären så var det en ung tjej, runt tjugo kanske, som gick på en man ur personalen och började ifrågasätta prissättningen. Hon hade tydligen gjort en egen liten undersökning, för hon kunde presentera prisskillnader på ett par olika produkter i sortimentet. Mannen var måttligt intresserad, och jag förstår honom verkligen. Hennes argument till att det inte skulle vara okej med den här prissättningen är att affären ligger mycket nära Studentbacken, där det bor en massa studenter. 

Jag kände ingen sympati över huvudtaget för henne. Hur orkar man? Och är man student och har ork och tid till att hålla på med sån här prisjämförelse, då kan man ta en tiominuterspromenad ner till Storängsbotten och handla på Prisextra.  

Och herregud - hur orkar jag irritera mig på det här?

Den roliga pappan

Jag får alltid vara den tråkiga, trötta mamman som säger nej till allt. Så fort Henrik kommer hem är han den roliga pappan, och Harry skrattar så han skriker när han kastas som en vante upp och ner, eller hit och dit. Jag vill också vara den roliga pappan. Men inte fullt så galen som Henrik kanske.

Hemma hos Dolly Parton

Var på tjejmiddag hemma hos Lisa igår. Med på middagen var Lisa förstås, Hanna, Lotta och Madde. Det var väldigt härligt! Och så himla gott. Lisa är fantastisk i köket.

Det pratades om allt från löpare (ja vi är verkligen på god väg att bli tanter), och Lisas förmåga att locka till sig konstiga typer. Roligast hade jag åt historien där Lisa, i sällskap av Lotta, blev jagad av en naken snopp-man i en second hand-affär i Barcelona. Efter att mannen äntligen till slut lämnade stället var Lisa tvungen att köpa med sig halva affären för att slippa post-traumatiskt stress syndrom.

Lisa kan nu när hon är gravid nästan byta namn till Dolly Parton. Här är hon i en Mulberry-klänning, som hon glatt proklamerat är en gravid-klänning. Bara i Lisas underbara lyx-värld.  

Harrys nya kontor

Om det är lite för tyst för att vara normalt, och man undrar var Harry är. Då hittar man honom på sin nya arbetsplats, längst in i hörnet bakom bokhyllan, på symaskinsväskan. Där har han upprättat ett litet kontor.

Man tackar

Ännu mer fina blommor har kommit innanför dörren! Två fina arrangemang, ett från Henriks gudfar och fru och ett från Maja och Martin. Vi kan öppna blomsteraffär nu.

Världen är liten

Förmiddagen tillbringade jag och Maja med ungarna på Villagatans förskola. Vi kan inte sluta förundras över damerna som driver förskolan, och deras engagemang. Bara en sån sak som att en av dem bet en mamma i tån under en sångstund. 

Till lunch skulle vi möta upp med Majas kompis Emi som jag aldrig träffat. Trodde jag. Det visade sig att vi hade mer gemensamt än jag trodde. Vi var på samma stora kompisresa till Thailand under millenieskiftet. Och Emi föll offer för något jag nästan känner mig delaktig i. Under själva nyårskvällen bestämde sig Martina för att göra slut med sin dåvarande kille XX som hon varit ihop med under ett par år eller så. Jag var inte direkt drivande, men inte heller passiv i beslutet. 

Det blev förstås stor katastrof för XX, själva millenieskiftet var bara början på resan och vi hade väl nästan över en vecka kvar i Thailand. Emi och hennes kille (som hon nu har tre barn med!) hade just träffats och såg väl mest fram emot en romantisk hångelsemester. Nu fick de ta sig an dumpade XX, som reste vidare med dem, och bodde på en tältsäng i deras rum.

Och inte nog med detta. Det visar sig att Emi också gått i samma klass som Henrik.

Min man försöker lätta min oro

Jag ser verkligen fram emot NY nu mest hela tiden. Det är cirka tre veckor kvar tills vi åker. Min enda och stora oro är förlossningen. Läser i en bok att omföderskor ofta är mer oroade än förstföderskor. Känns som att det stämmer väl in på mig. Henrik säger till mig att det finns över sex miljarder människor på den här jorden, och att de alla har fötts. Då kan det väl inte finnas något att oroa sig för enligt honom.

Bilden ovan hittar jag i Photobooth i min dator. Henrik måste tagit den på sig själv nån ensam kväll. Jag går ofta och lägger mig "lite" tidigare än honom. Han tycker oftast att det är så tidigt att det känns som att han lever ensam.

I den lilla världen

Flera gånger per dag övar Harry sig på att sätta på sig sina skor. Det har liksom aldrig lyckats helt ännu. Hans strategi går ut på att han väljer ut en sko, ställer den på ett väl utvalt ställe bredvid en dörrpost eller en stol. Sen tar han ett grepp om stolen eller dörrposten och så försöker han pricka ned foten i skon. Hans avståndsbegrepp är långtifrån vad det borde vara. Oftast står skon mer än en halvmeter för långt borta för att han ska få ned foten i den.

Jag lagar mat

Och det händer ju inte för ofta. Förr, innan jag träffade Henrik räknades jag till en av de som faktiskt kunde laga mat. Jag förstår absolut inte vad som hänt.

Hur som helst försökte jag mig på att göra en lasagne idag. Jag stör mig på ett par saker när jag läser receptet på lasagne i min receptbok. Bland annat undrar jag varför det inte står något om  ifall man ska lägga köttfärssåsen och bechamelsåsen i samma lager? Och varför står det inte hur många lager man ska göra?

Jag la nu köttfärssåsen och bechamelsåsen på samma lager efter att ha studerat hur det ser ut på utsidan av lasagne-platt-paketet. Men eftersom jag inte visste hur många lager jag skulle göra lyckades jag göra ett lager för mycket. Resultatet blev att det översta laget förmodligen blir rätt torrt. Köttfärssåsen räckte liksom inte. Här åker lasagnen in i ugnen.

Det ringer på dörren

Och utanför står ett bud med ännu en blomsterleverans. Den här gången är det röda rosor från mina fastrar med familjer. Väldigt trevligt! 

Fisk och korv

Harry gillar fiskar och akvarium så vi gjorde ett besök på Aquaria. Här är Henrik och Harry i regnskogen.
Det finns absolut ingenting som hindrar Harry från att ta steget ut i vattnet. Jo, just på den här bilden - Henrik förstås - men annars inte.
Det stora akvariet var mycket populärt. 
Jag frågade om vi inte kunde gå och fika nånstans. Henrik tyckte det räckte med en varmkorv. Effektivitet före allt. 

Aktion på Djurgården

Vi promenerar ute på Djurgården och ser denna lilla folksamling. Tydligen har en svan fastnat i isen, och folk är väldigt upprörda å svanens vägar.  
Jag tänker en kort sekund på att svanen ligger osedvanligt lugnt och stilla för att sitta fast. Hur som helst, man har ringt Djurfrämjandet som är på väg. Och en annan person är på väg med en stege.
Just när mannen anlänt med sin stege och ska lägga ut den på isen, som faktiskt ser väldigt tunn ut längs kanten, händer något.
Svanen reser sig sakta och böjer den långa halsen bakåt för att komma åt att putsa under vingarna. Sen sänker han sakta ned sig i sitt hål igen.

Henrik är mycket besviken, hans förväntan på räddnings-aktionens utgång var mycket hög.