söndag 22 februari 2009

Söndag

Jag tog med Harry på en promenad på morgonen, här är vi på Wholefoods. Wholefoods är helt klart den bästa mataffärs-kedjan jag någonsin varit i. Var helt beroende av den när jag bodde i LA. 
Vi mötte sen upp med Henrik och köpte leksaker. Här är vi och äter brunch på ett superhärligt ställe rätt över gatan från där vi bor. 

Vi upptäcker också att vi rätt över gatan har ett prisbelönt cupcake-bakery. Shit, det kommer bli farligt.
Jag hoppar in och köper lite olika varianter - cheesecake, dark chocolat och en peanut. 
Och nu ska vi ladda för Oscars-galan som är på TV ikväll. Förresten har det regnat här idag, men det är inget som gör en olycklig här.

Gårdagens drink

Drinken igår hos oss blev väldigt trevlig, även om det var lite si och så med uppslutningen. Vi hade ett femtioprocentigt bortfall. Och när man inte är så många blir det rätt mycket. Det dracks öl, vin och åts ostar, korvar och snacks.
Tim, Snygg-Sven och Madde.
David berättar en låååååång historia.

Man visste att kvällen var över när Henrik aldrig kom tillbaka från toaletten. Han hade somnat inne hos Harry.

lördag 21 februari 2009

Lite lyx

På väg hem hoppar jag in på en nagelsalong för lite manikyr och pedikyr. Åh vad jag gillar USA och att det är så bekvämt upplagt med alla former av service. Utan att det kostar en miljard som hemma i Sverige. 
Här fiffas det. Hon verkade för övrigt tycka att mina fötter var äckliga. Typiska gravid-fötter.
Färdigt och fräscht. Nu ska vi fixa och dona lite hemma, ikväll kommer alla i produktionen på drink hos oss.

Realtid. Idag.

Jag gjorde äggröra till frukost. Välsaltat ska det ju vara.
Vi gick ut på en shoppingrunda för att fortsätta med inhandlingen av basprylar. Gick förbi en rolig fleamarket.
Harry fortsatte sitt kex-ätande. Här i apple-affären.
Vi lunchade på Pastis. Henrik och Harry highfajvar.
Det är så soligt här att jag knappt kan hålla ögonen öppna. När man kommer från Sverige och gråskalornas hemvist känner man sig som Dracula.

Resumé fortsättning

Första natten vaknade Harry pigg som en jag vet inte vad klockan tre på natten. Det var bara att gå upp och umgås lite i denna tidiga morgontimme. Henrik var däckad på en sömntablett.
Vi såg solen gå upp över NY. Underbart. Vår lägenhet var också superhärlig och ligger helt perfekt i West Village.
Sen vaknade Frankensteins monster. Det visade sig att Henrik smittats av Harrys ögoninfektion. Det här är ändå en trevlig bild av hur det såg ut. Man vill ju inte framställa sin make i dålig dager.
Vi fortsatte sen gårdagen med en promenad i vårt nya neighborhood, som jag verkligen gillar. Inte mycket som liknar Gärdet...
Vi åt frukost på detta härliga ställe. Sen gick Henrik till jobbet, och jag och Harry gjorde en massa inhandling av basgrejer till lägenheten.
Hemma i lägenheten sen träffade vi några mexikaner som gjorde något med termostaten. Harry har visat upp en väldigt social sida sen vi kom hit, och tyckte att dessa män var rätt intressanta.

Tre dagar senare, en resumé

Vi är framme i NY. Och det är bättre här på alla sätt och vis, än vad jag kunde tänka mig innan vi åkte. Det har gått tre dagar sen jag bloggade sist, av den simpla anledningen att vi inte haft uppkoppling förrän nu. Så här kommer en resumé över dagarna som gått. 

Vi börjar med flygresan. Harry var en riktig stjärna och fick väldigt mycket beröm av flygvärdinnorna. Han började flygningen med att sova i sovsäck på golvet.
Pappa Henrik var förstås också trött.
Sen tittade Harry på diverse olika filmer i datorn på golvet. Till detta dracks det välling, och det snaskades russin och kakor i mängder. Resultatet blev förstås rätt ohärliga pruttar. Men det är smällar man får ta.
Jag sov ingenting, men flygningen gick verkligen bättre än väntat, även om det var jobbigt med magen. Stödstrumpor är rätt osexigt, men väldigt praktiskt.
Här är Harry på American soil för tredje gången i sitt liv. Vi lyckades ta oss igenom immigration väldigt smidigt och enkelt, och det kan vi tacka min mage för. Sen fick vi stanna i mat-förtullningen eller vad det nu heter för att jag hade med mig en banan. Tur att vi inte var på väg in i Australien, då hade jag väl hamnat i finkan.
Bakom Harry på bilden står Henrik och David Bexelius (som är redaktör för TV-programmet).

onsdag 18 februari 2009

Jag kommer sakna

Vi åker alltså imorrn bitti och jag börjar bli smått sentimental. Det här är vad jag kommer sakna mest, helt utan inbördes rangordning.
Min morgonrock, och mina tofflor. Måste införskaffa ett sånt kit därborta asap.
Min fina och bästa syster.
Min mamma och pappa. På bilden firar vi nyår ihop i LA, 2002 måste det varit.
Tanterna. Alltså mina härliga, roliga och underbara tjejkompisar.

Vi blir sex stycken som åker till NY imorrn...

Har nästan nästan packat färdigt. Och det känns verkligen som en bedrift i sig. Jösses, för att formulera sig på gammelsvenska, vad svårt det varit. Och nu har jag ångest över att jag inte fått med mig allt som behövs. Det känns som att jag varit tvungen att packa för sex personer, istället för de tre vi är som åker. De jag packat för är Henrik, Harry, nya bebisen, mig själv som nu i kyla, mig själv som tjock när det är lite varmare än nu, mig själv som smal när det är lite varmare... Helt fel förmodligen, varje säsong kräver en ny garderob som Pråmell skulle sagt.
 
Lyckades få till en sista spontan-lunch med Lisa, så jag vankade ner på stan i min fatsuit - som det känns som att jag bär hela tiden. 
När jag satt och väntade på Lisa började blivande presidenten i magen hicka. Första gången det hänt under den här graviditeten. Mysigt och personligt på något sätt. Harry hickade i magen hela tiden.
Lisa var lika snygg och tjusig som vanligt. Och gud vad glad jag blev när hon berättade att hon och mannen kommer till NY i mars. Det ser jag fram emot!

tisdag 17 februari 2009

Deja vu

Hittar ännu en installation signerad Henrik i Iphoto-albumet.

Hur man blir framgångsrik

Henrik är en framgångsrik man på många sätt och vis. Det beror såklart mycket på de val han gör i livet. Henrik går inte till frisören på salong. Jag har klippt honom sen vi träffades. Tänk hur mycket han sparar in på detta. Såhär såg det ut igår kväll när vi körde hemma-salong. 
Före.
Efter.

Kusin-häng

Var med Maja på förskolan imorse, där hamnade vi i någon slags overbal fight med två sunkiga tvillingmammor. Låg nivå, tyckte Henrik när jag berättade om det. Senare fick Harry leka med Måns. De kommer nog sakna varandra när vi åker iväg. Trots det var Harry tvungen att slå måns två gånger. En gång med svärd, och en gång med en helikopter.
Här tittar de på Rorri.
Och här badas det.

måndag 16 februari 2009

Släng skiten

Vi försöker hitta Henriks Iphone. Den sågs senast tillsammans med Harry. Jag ringer på den och vi hör ett dovt ringande från badrummet. Soptunnan skakar lite därinne. Iphone är ändå bara skräp verkar Harry ha resonerat.

Dagens outfit

Henrik tycker att Harry ser ut som en hallick, eller som en släkting till Hugh Hefner i den här morgonrocken. 
Och idag har han varit helt besatt av morgonrocken, den åker på och av gång på gång.
Samtidigt som han posar och försöker göra sig charmig.

Delar av dagens lista

På dagens lista finns många punkter. Den första punkten är att dra igång med packningen.
"Vi ska inte ta med oss så mycket nu", säger Henrik. Säg det till Harry säger jag. Vi kommer i alla fall inte så långt med packningen, får fortsätta senare. 

Sen lunchar vi med Martina. Det är en avskedslunch, fast det pratar vi inte om. Sånt är för jobbigt. Vi lunchar på Thelins i Fältan där man dagen till ära får tårta på maten.

Sen har jag en massa ärenden som ska uträttas. Köper bland annat Jo Nesbo-böckerna (kan ej göra norska ö i min dator). De handlar om norska polisen Harry Hole som löser brott. Jag hoppas få samma känsla som när Henrik och jag sträckläste Harry Bosch-deckarna av Michael Conelly. Det är från dessa vår Harry fått sitt namn. 

söndag 15 februari 2009

GI not...

Det händer titt som tätt, för att inte säga varje dag, att det spårar ur hemma hos när det gäller matvanorna. Vi eftermiddagsfikade rosa tårtbitar. Efter det blev det mackor, chips, nötter och lite bär.
Och alldeles nyss skulle jag toppa detta med två såna här smörgåsar. "B-more" var Henriks enda kommentar och syftade på hamnsjåarna i Baltimore i "The Wire". Och nej, det är inte Lätta.

Hejdå ön!

Fikade kakor och glass hemma hos Helene och Kim innan vi sen fick skjuts över sundet i Ragnar. Härlig båt. Henrik tyckte det kändes vemodigt och lite sorgligt att vi inte kommer vara tillbaka på ön förrän i sommar. Nu ligger han på soffan i stan och ser ut som en scolios-patient. Han har ryggskott typ.

lördag 14 februari 2009

Ett par semlor senare

Mamma och pappa körde ut oss till ön på förmiddagen, vi plockade upp Harrys farmor och lite semlor på vägen. Och så fikades det härute. Nu är vi själva igen.
Och butlern Harry matar sjuka pappa Henrik med russin. Medan jag tömmer kylskåp och tvättar. Rätt ska va rätt.

Harry blir "märkt"

På landet huserar två katter, Sudden som jag skaffade för fjorton år sen, och Tohatsu som Henrik och jag skaffade ihop för fyra år sedan. Katterna är totalt olika både till temperament och utseende. Sudden är väldigt långhårig, och inte alls förtjust i barn. Tohatsu är korthårig och snällast i världen. Gemensamt har de att de är som två jätte-mutanter. Harry älskar alla djur och blir som tokig så fort han ser dessa luddiga gosedjur. Och han ser troligtvis inte någon skillnad på dem, utan tror säkert att de är en och samma. En Dr Jekyll och Mr Hyde-katt. För ena sekunden kan han klappa och gosa med den hur mycket som helst, och i nästa sekund blir han märkt med rivmärken. 

På landet

Så fort vi kommit ut på landet pekar Harry mot trappan på övervåningen. Däruppe finns morfars dator med flygsimulator-spelet. Morfar säger att det är Harrys dag och att Harry får bestämma. Det innebär att det blir tre, fyra flygsessioner som totalt säkert varar i tre timmar. 
Min mamma har misstagit Fredagen den trettonde för Alla Hjärtans Dag och gjort de här fina löjroms-toastarna till förrätt. Gulligt.

Harry åker kommunalt

Igår skulle vi åkt till landet allihop, men Henrik var krasslig och behövde vila, så han stannade på ön. Jag och Harry fick ta oss till T-centralen för att ta tåget ut.
Först tyckte Harry att det var rätt spännande när vi kom ner i tunnelbanan. Han har bara åkt tunnelbana en gång tidigare, och då var han så liten att det minns han nog inte.
Som den lilla snobb han är, visade Harry snabbt missnöje när vi klivit på tunnelbanan. Han gnällde och pekade mot dörrarna hela tiden. Henrik är inte heller ett tunnelbane-fan. 
Då var det roligare att åka riktigt tåg. 
I fönstret gjorde Harry i ordning ett eget litet "kontor". Välling, bok och Store Chris. Allt som behövs.