Eftersom att Harry vaknade redan klockan sex imorse var vi tvungna att hitta på en förmiddagsaktivitet. Och turligt nog, tyckte jag då, hade jag tidigare anmält oss för att vara med på sångstund i biblioteket i Fältan.
Väl där, och inne i ett rum med en massa dagisfröknar och andra barn kände jag hur trött jag var. När sen Jeff Goldblums okände halvbror klev in i genom dörren med gitarr runt halsen kände jag att jag kanske skulle piggna till.
Denna tanke övergav jag redan efter en halv minut. Nån måtta får det ju ändå vara på larverierna. Den här föreställningen, och den här mannen med sin ICKE buktalande fula papegoja Ruff tog helt klart priset. Men det här är såklart bara Harrys och min åsikt. En del barn var riktigt roade. Andra grät.
Och vi kommer inte tillbaka.
Verkligen inte.
Nu ska vi strax till Grand för lunch med Maja, Axel, Johanna och nya lilla Joni.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar