I veckan lyckades jag med konststycket att tanka diesel-bilen med bensin. Jag ville absolut inte kännas vid att det var jag som tankat, utan var förstås övertygad om att det var någon annan som måste gjort det (även fast Henrik varit utomlands en vecka)... till och med min pappa kunde inte tro detta om mig utan sa att det kunde vara macken som laddat pumpen med fel bränsle. Men det är väl klart att det var jag som gjort det.
Igår hämtades i alla fall bilen ut från verkstaden. 9 000 gick kalaset på - och då sa de att jag hade tur. Det kunde lika gärna landat på uppåt 50 000...
Senare på kvällen efter att jag och Henrik sett ännu ett sjukt pinsamt avsnitt av nya favvo-serien Swingtown tryckte jag ut pumptvål på tandborsten innan jag stoppade den i munnen för att borsta.
När jag var gravid med Harry hände så många missöden att de inte ens går att räkna upp.
Vid ett tillfälle när jag var på landet och skulle hämta något i min bil hittade jag den inte - bilen alltså. Den var som bortblåst. Efter ett tag upptäcker jag att den står kanske 150 meter från stället där jag parkerat den - nu kant i kant med ett vedskjul. Jag hade glömt lägga i handbromsen. Ett besök på verkstaden blev resultatet även denna gång. Samma dag la jag min mobiltelefon i ett glas med vatten efter avslutat samtal.
Hoppas att det här inte blir en sån dag.
1 kommentar:
min pappa har två gånger kört iväg från bensinpumpen utan att ta ut pumpslangen, som ryckts av. inte heller gratis. och han har aldrig varit gravid när det hänt.
Skicka en kommentar