Harrys jetlag börjar släppa och han sov ända fram till sju idag. Själv vaknade jag för hundraelfte gången vid fem-tiden och gav upp. Efter en lång morgon och rätt mycket bråk med Harry hoppar han och jag till slut in i taxi.
Vi ska till Upper East och träffa min gynekolog/ förlossningsläkare för första gången. Henrik ska möta upp oss där. Dr Brownstein, som läkaren heter, är en av NY:s bästa har vi fått höra. Och jag tror dom. Hon gav ett mycket proffsigt intryck och jag kände genast att jag gillade henne. De är väldigt noggranna med allt här. De är förstås rädda för stämningar. 
Här tas det blodprov. Jag har hela tiden varit rätt inställd på att jag ska ha en normal förlossning, och inte kejsarsnitt som förra gången. Men när vi gick därifrån kändes det lite som att det kommer sluta med kejsarsnitt även denna gång. Hon sa att vi ska ta ett beslut kring det inom två veckor. Som Henrik nöjt konstaterade - "man kommer knappt märka att man fött barn"... 
Harry fick prova på att vara brandman utanför mottagningen. 
I taxin på väg neråt igen. Varför är det alltid dessa två som sover?
2 kommentarer:
Lycka till! Jag gjorde snitt i November -08 i Californien, och den amerikanska läkarvården är kalasbra!
Vilka härliga bilder :) Så gulligt med de två slagna hjältarna i taxin. För att inte tala om Harry på brandbilen - vilken lycka!
Skicka en kommentar