Ringman, inte vingman...

När vi var på sångstunden tidigare idag så tänkte jag mycket på hur förvånad Harry såg ut när hans vanliga sånger helt plötsligt lät så annorlunda. Itsy bitsy spider, twinkle twinkle little star och så vidare. Och så kom dom till en låt om de olika fingrarna som gömde sig bakom ryggen. Alla fingrar hette något som sen slutade på "man" typ pointerman, longman, pinkyman och ringman. Den var rätt lustig. Nuförtiden nöjer man sig med rätt lite.